Hem > juridik, Kultur, Upphovsrätt > Vem provocerar Anna Odell egentligen?

Vem provocerar Anna Odell egentligen?

Ingen som konsumerar media kan väl ha undgått att lägga märke till debatten om Anna Odell och hennes kontroversiella konstverk om den svenska psykvården, ”Unknown woman 2009-349701”. Obeaktat det konstnärliga värdet i Odells verk, så har det i alla fall blossat upp till debatt. Frågan är om det är artistens rätt att bryta mot lagar och förordningar för att skapa sitt verk.

Ja, menar många i konsteliten; konsten är till för att provocera och utmana. Nej säger andra; lagen är lika för alla. Var det således rätt att ställa henne till svars för sitt verk eller inte – är den fällande domen en inskränkning av den konstnärliga friheten eller inte? Debatten har förts med genomgående högt tonläge, skall tilläggas. Odell motiverar själv sitt agerande på Newsmill.

Det jag tycker är intressant i sammanhanget är att verket, konstnärligt eller inte, skyddas av lagen om upphovsrätten för konstnärliga och litterära verk (1960:729). Den lagen ger henne, i egenskap av upphovsman, helt och hållet rätten att själv bestämma om, när, och under vilka omständigheter verket ska göras tillgängligt för allmänheten (2 §).

Nu har jag ingen aning om under vilka villkor Odell avser att sprida sitt verk men jag vet iallafall att det fanns att beskåda på Konstfacks examensutställning i Stockholm i våras. Jag har själv inte sett verket men har förstått att det rör sig om en en och en halv timme lång filmupptagning. Finns i så fall verket att köpa? Inte så vitt jag vet. Jag hittade inte heller verket på varken Youtube elle Piratebay. Så hur kan jag då ha en åsikt om verket i fråga? Det kan jag inte, jag har ju inte sett det. Vilket leder lite till poängen med mitt inlägg.

All uppståndelse hittills har handlat om hur verket skapats. Den relevanta frågan är snarare: hur ska verket spridas? Det är något som bestäms helt av upphovsrättsinnehavaren själv. Vilket brott gör sej den som tillgodogör sej verket, mot dennes vilja, sig i så fall skyldig till? Är det rimligt att kreatören av verket tillåts bryta mot lagen när verket skapas, för att sen med upphovsrättslagen som verktyg diktera vem som ska få åtnjuta det? Rent teoretiskt kan det ju vara avsett för ren försäljning på Bukowskis för miljonbelopp, eller så skulle man väl hävda i rätten mot tjuvtittaren? I alla fall enligt den logik som förts av upphovsrättshavare i diverse rättsfall hittills.

Jag undrar också lite nyfiket om de som skriker om skaparens rätt att utmana och ifrågasätta (dvs bryta mot lagen), också skriker om stränga straff för internet-pirater?

Om något konstnärligt verk utmanar och debatteras i ”det offentliga rummet”, vem bestämmer om jag som individ har rätt att delta i diskussionen eller inte? Och vem är egentligen viktigast; kreatören, verket eller publiken? På vems sida står lagen 1960:729?

Ps. Ett annat mer flagrant exempel på samma frågeställning är verket ”Territorial Pissing” av konstnären Nug, en film som visar hur en t-banevagn vandaliseras. Den finns i alla fall att se som screener (piratkopia) på Youtube, så den kan jag ha en åsikt om. Och det har jag. Ds.

Annonser
Kategorier:juridik, Kultur, Upphovsrätt
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: